Men det egna* ansvaret då

Jag går i gång på det mesta här i livet. Intelligent och temperamentsfull som jag är (nej, ödmjuk är jag sällan). Och det finns speciellt en sak som jag obönhörligen går i gång på. Oavsett var det dyker upp (och det gör det ideligen nuförtiden) i en konversation mellan människor, eller i en nyhetsartikel eller blogginlägg.

Den totala avsaknaden av egenansvar. Överallt så ursäktas livet av förenklingar i absurdum: ”Men asså, hade inte hen…”. Vad är det för jävla trams. Du gör väl (alternativt inte gör) vad du gör oavsett. Ta lite ansvar.

Denna flathet ser jag hos allt från tonåringar och likväl 55+ are. Och även de som vill verka ansvarsfulla ramlar dit: ”Jag gjorde fel, men…” Men vaddå?

Du kan ALLTID ta DITT ansvar. Du behöver inte plocka upp blindgångsmällaren som ngn idiot inte plockat upp efter sig. Du behöver inte störa andra för att du är uttråkad. Du behöver plugga mer om du vill ha högre betyg.

Den som väljer att inte ta ansvar för sina handlingar är bara ett offer. Ett simpelt sådant vill jag mena. Och offer är det synd om, när de är resultatet av brott eller maktmissbruk. Men för oss andra handlar det bara dum- eller lathet.

*här sitter det fint med en egenvald svordom

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s